Att det ska va så jävla svårt att hjälpa till och speciellt när man t.o.m. ber om det. Jag blir och är så irriterad just nu så jag tror att jag går i bitar snart. Idag har vi klätt julgranen. Jag tycker det är jättemysigt när hela familjen är med när den ska kläs. Men inte i den här familjen, ska ni tro. Ne, herr Mange vill inte alls vara med. Jag ville ialla fall att han kunde vara med och sätta fast belysningen, ne inte ens det. Det skulle jag fixa så bra själv. Jag sa att för mig betyder det mycket att hela familjen hjälps åt, att jag är uppvuxen att alla hjälps åt mer eller mindre. Att det har nån mysfaktor i det hela. För MIG betyder det nånting. Men ne, han hjälpte inte till. Tror ni inte att en av 2 julgransbelysningen inte fungerade, då hjälpte han fakstiskt till, STOR eloge till honom. Men det var inge fel på lamporna utan på kabeln. Så det vara bara att fara och köpa ny. När jag kom hem så fick jag stå och tjorva med den förbannade belysningen själv. Till slut satte jag bara dom huller om buller, sket i vilket, sen fick Rebecca sätta upp dom andra sakerna själv, vi hjälptes åt med glittret. Mange, han satt i Gille och drack sina öl under tiden. Jippi så roligt... NOT. Julgranen blev rätt fin ändå till slut.
Imorgon ska Rebecca spela basket hela dagen i Boden. Hon far iväg kl 9 på morgonen och kommer hem på eftermiddagen. Hon ska spela 2 matcher av 3. Hoppas dom vinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar