Räckte inte riktigt till.

Idag var vi på sjukhuset och fick svar på prover som dom tagit vid Elias födelse. Allt var bra utom moderkakan, den var "omogen" sa dom, den räckte inte riktigt till för att Elias skulle få nog med syre, trodde dom. Dom kan ju inte garantera att det var de som gjorde att Elias inte överlevde. Men vid ev. ny gradivitet så kommer dom sätta igång mig 6-7 veckor innan beräknad datum, bara för att garantera att det ska gå bra, så detta inte händer igen. Dom kunde inte säga vad det berodde på eller något sånt. Man kan inte via ultraljud eller liknade se om det är nå fel på moderkakan, utan den måste ner för analys. Det var inget annat fel på den, den var normal stor osv, men att den inte räckte till för Elias. Visst det var ett jobbigt besked att få, tårarna rann. Man började tänka "tänk om" han föddes några veckor tidigare att då hade han nog klarat sig. Men man vet ju inte hur länge han hade haft syrebrist, man vill ju inte att han skulle få nån hjärnskada heller om han hade överlevt. Ja det är blandade känslor.
Efter sjukhusbesöket for jag på jobbet och lämnade läkarintyget och pratade lite med chefen om ev fortsatt sjukskrivning, hon skulle kontakta Previa så får jag gå där istället för på vårdcentralen och är det så att jag börjar jobba lite grann vill jag ta ut semester, men vet inte hur många dagar jag har kvar, det skulle hon ta reda på åt mig. Allt tjorvar bara till det, allt är som en stor soppa. Det man hade tänkt sig, sket sig kan man säga. Börja tänka om är inte det lättaste. Barnens ledighet är klart och det tjorvar bara ihop sig med allt.
Efter middagen (vi lyxade till oss med snabbmat från Max, orkade inte göra nå mat) for jag och Rebecca till Sara och Leif. Hon hade provat göra en ny sockerkaka som jag ska prova göra nån gång, kanske en ny favorit, man vet aldrig, men den var god.